Övervakningsstat Östtyskland – statssäkerhet mellan åren 1949 och 1990

Jag vill försöker att göra en kortfattad beskrivning av ett omfattande och komplex tema. Ett mycket obekvämt kulturarv, händelsen som för många av befolkningen i Östtyskland blev ett livsöde och som inträffade under mer än 40 år. Det mörka arvet av övervakningsstaten Östtyskland finns såväl i form av många fruktansvärda minnen som  oändlig  mycket data och information om sina medborgare. De samlades in illegalt av östtyska myndigheter.  Det är fortfarande ett aktuell och mycket debatterad tema i samhället.

Staten Östtyskland (Tyska demokratiska republiken) grundades 1949 i den sovjetiska zonen av Tyskland. I statens tidiga år skulle det ser ut att den dåvarande regeringen sträva efter en demokratisk och borgerlig politik med ett flertal olika partier. Men i verkligheten fanns all makt redan från början förenad bara hos ett enda parti, kallad för ” Sozialistische Einheitspartei Deutschlands”  (Tysklands socialistiska enhetsparti), förkortad SED. SED var ett kommunistparti med marxism – leninism som grund, som fick mycket stöd av den sovjetiska regeringen. Den blev statens enda bärande parti fram till Östtysklands fall i 1990.

Vid andra partikongressen i 1952 beslöt man inom SED att systematisk bygga upp en socialistisk stat efter sovjetisk mönster och förebild, där man till exempel inrättade en central styrd förvaltning, avskaffade delstaterna, gjorde en expropriation av privatägda industrier, kollektiviserade jordbruket och även stred mot kyrkan.

För att kunna genomföra och upprätthålla de nya reformerna behövde regeringen hjälp ifrån Ministeriet för statssäkerhet (MfS), mer känt under namnet STASI, som bildades 1950 i Berlin. Stasi var Östtysklands underrättelsetjänst och statens säkerhetspolis med målet att övervaka den egna befolkningen för att säkerställa regeringens och partiets maktposition. Övervakningen av befolkningen spridde sig genom alla institutioner i hela samhället, som till exempel skolor, sjukhus, militär, polis, partier, föreningar och kyrkor. Alla visste om att det fanns medborgare som var Stasimedarbetare. Det kanske var kompisar, grannar, arbetskollegor, det förekom till och med att familjemedlemmar och makar spionerade ut varandra för statens säkerhet. Befolkningen fick leva med en ständig närvarande rädsla, oro och misstänksamhet. Ingen kunde känna sig säkert.Stasis spioner skuggade med hjälp av till exempel avlyssnings- foto- och filmövervakning, man tjuvlyssnade på telefonsamtal, öppnade och kontrollerade brev. Bilden till vänster visa en vattenkanna med inbyggt kamera, till höger en bild av en avlyssningsanläggning.

2008-06-06_Verdeckt_und_Getarnt551479725

www.briefmarkenverein-berliner-baer.de

 

 

 

 

 

Av Östtysklands cirka 16 miljoner invånare hade Stasi 1988 91.000 heltidsanställda och 189.000 inofficiella medarbetare, så att ungefär 1,75 procent av landets befolkning jobbade inom statssäkerheten. Stasi spioner fanns inte bara i Östtyskland, men även i många andra europeiska länder, särskilt många i Västtyskland.

Mycket hård drabbades den befolkningsgruppen som motsatte sig statens regim och ideologi. Var man emot systemet och Stasi fick veta om det, blev man stämplad till ett statsfiende, så att de personer lätt hamnade i fängelse, som hade ett mycket dåligt ryckte. Internerna levde då under mycket extrema och ofattbar dåliga förhållanden. Psykiskt och fysisk tortyr förekom ofta och var en del av livet för dem fängslade människor. Som man ser på bilden gå det knappt att föreställa sig hur det måste har varit att var inlåst i ett så pass liten fängelserum.

Stasi_Small_Cell

Den rädslan och oron i befolkningen av vad som skulle hända med staten ledde till att mellan 1949 och 1961 lämnade cirka 2,7 miljoner invånare landet. För att stoppa den enorma flyktningvågen stängdes alla gränsposter till västvärlden och muren byggdes rund Västberlin. Hela gränslinjen mellan Öst- och Västtyskland var nu stängd. Befolkningen i Östtyskland var faktiskt inlåst i sitt land och fick försöka leva med regimen. Det förekom under alla tiden att befolkningen försökte att fly över gränsen till västvärlden. Det rapporterades 136 dödsoffer fram till 1989, som mördades av östtysk gränspolis under sitt farliga och desperata strävan att kommer över gränsen till friheten. För att inte skada statens anseende fick Stasi uppdraget att mörklägga alla dödsfallen vid gränslinjen.

Stasis roll efter Berlinmurens fall:

I samband med den tyska återföreningen upplöstes Ministeriet för statssäkerhet sig själv i December 1989 under massiv tryck av befolkningen. Innan upplösningen försökte man inom Ministeriet att förstöra så många hemliga dokument som möjligt för att göra det svårare för eftervärlden att hitta de personer som spionerade för Stasi. 1991 trädde ett ”Stasi – Unterlagen Gesetz” (lagen om stasi-dokumenten) i kraft, som gjorde det möjlig för allmänheten att får tillgång till alla möjliga sorters dokument som kunde bevaras från Stasitiden. På bilden står det: STASI:  S- slåss, T- sparka, A- avlyssning, S- spionera, I- arrestera.

www.bstu.bund.de

Idag har den tyska regeringen inrättat en egen myndighet med uppdrag att bevara och rekonstruera de dokument som finns kvar och gör de tillgänglig för privatpersoner, institutioner och allmänheten. Nu har det gått 25 sedan Tyskland återförenades och så kan man känna att den bearbetningen av den obekväma tiden i Östtysklands historia pågår fortfarande. Ett exempel som jag tycker är passande, hittade jag i en dokumentation om en man, som försökte fly till Västtyskland på 1980-talet, men misslyckades. Därefter satte han i fängelse i ett antal år. Nu, efter 40 år vågade han gå till myndigheterna för att titta i sina dokument från den tiden. Hans största rädsla var, att läsa om en vän eller släkting, som han fortfarande umgås med, var inblandad i aktioner emot honom.

Östtysklands mörka kulturarv präglades en hel befolkningsgeneration och värst var det naturligtvis för de människor som fick uppleva statens maktposition med de orättvisor som resultat.

Östtyskland befinner sig fortfarande i bearbetningsprocessen. Det är lika viktig för stasiofferna, som för de kommande generationen att for veta hur fruktansvärt livet måste har varit om Stasi betraktades människor som potentiella statsfiende och att tar ansvar att det aldrig får händer igen.

Trailer till filmen ”The lives of others” för att får en liten inblick:  http://www.youtube.com/watch?v=FppW5ml4vdw

Bilder  hämtat ifrån:

http://www.briefmarkenverein-berliner-baer.de

http://www.stiftung-hsh.de

http://www.wikipedia.de

http://www.bstu.bund.de

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s