Digitala och virtuella museer och kommunikation – museernas digitala bildsamlingar

Ett vanligt sätt bland museer att använda den digitala tekniken är att digitalisera och tillgängliggöra sina samlingar på internet. Främst handlar det då om gamla fotografier och bilder av deras föremål. Eftersom jag själv har använt mig av en del olika bilddatabaser privat i ex. släktforskningssyfte tänkte jag att det kunde vara intressant att titta på några olika exempel på digitala bildsamlingar.

Samlingssidan Digitalt Museum där 24 museer från både Norge och Sverige bidrar med bilder ur sina samlingar är ett bra exempel på hur man gemensamt kan skapa en digital miljö där användarna blir delaktiga på ett helt annat sätt än det traditionella enskilda museets bildarkiv på sin hemsida. Användaren kan välja att klicka sig in på ett viss intressant område genom ämnesord, lägga till sina favoritbilder i sin användarprofil, lyfta fram vissa höjdpunkter ur samlingarna och kommentera bilderna. Just möjligheten att bjuda in människor att dela med sig av sin kunskap både till museerna och till andra användare ser jag som något värdefullt. Inte bara det att användaren nu får möjlighet att interagera utan också det att museerna kan använda all den kunskap som allmänheten sitter på för att göra sina samlingar än mer informativa. Riksantikvarieämbetet (som tyvärr inte ännu deltar i Digitalt Museum, men har publicerat bilder på internationella Flickr Commons) formulerar det så här:
”10 % av Riksantikvarieämbetets bilder på Flickr Commons har fått ny värdefull information tack vare Flickr-medlemmar som bidragit med sina kunskaper i kommentarer och tags/sökord. Hela bilder har lokaliserats och byggnader, platser, gator och annat har identifierats och lokaliserats. Den nya informationen har därefter tillförts Kulturmiljöbild. Ett stort tack till alla som hjälpt oss att förbättra våra bilddata!”
http://www.raa.se/riksantikvarieambetet-5-ar-pa-flickr-commons/

1

 

Finns det då några nackdelar med en sida som Digitalt Museum? En av dem som kan lyftas fram är att bilder och föremål kan hamna utanför sitt sammanhang. En presentationsform som finns på sidan är att samla de bilder/föremål i de utställningar de ingått i. Genom att klicka på respektive utställning är det tänkt att man ska kunna ta del av utställningens alla föremål. Visst, föremålen presenteras oftast med bra bilder och informativ text, men inte i den miljö och placering som de fanns i utställningen. Känslan och kontexten uteblir tycker jag.

Ett annat exempel på  ett slags digitalt museum är Stockholmskällan som drivs av Stockholms stad och där material publicerats från en rad olika kulturarvsinstitutioner i staden, ex. Stadsmuseet, Riksarkivet och Stadsarkivet. Den digitala samlingen inrymmer förutom fotografier och bilder av föremål också bl.a. kartor, ritningar, dokument, filmer och ljudklipp. Det jag speciellt gillar med Stockholmskällan är hur de presenterar olika intressanta teman ur stadens historia där man kan klicka sig vidare till olika områden inom temat och där informationen är en kombination av både bild, text, kartor och andra medium. Presentationerna känns genomtänkta och verkar ha valts ut efter sådant som kan intressera olika grupper, ex. kriminalitet, Stockholmslåtar och OS i Stockholm 1912. Hela sidan tycker jag präglas av att ett tänk att sätta de enskilda objekten i en kontext och göras lättillgänglig genom att du kan klicka dig in på ett tema och sedan via länkar ta dig vidare till närliggande ämnen. Många andra bilddatabaser kräver att du vet vad du söker efter och är i allmänhet ganska fattiga på information kring bilderna, men här är Stockholmskällan ett riktigt bra exempel på hur det ska se ut för att även de mer ovana besökarna ska känna sig välkomna.

2

Förutom att även Stockholmskällan låter användarna kommentera bilder och annat har de även gjort en app för smartphones där du kan få upp bilder och ritningar under tiden du vandrar runt i Stockholm. Ytterligare en funktion för att kunna jämföra då och nu finns i funktionen kartjämförelsen. Där kan du titta på gamla kartor över Stockholm med den dagsaktuella bredvid och som följer in- och utzoomningar när du tittar på den gamla (allt från 1625 till 1976). Det är ett ganska enkelt sätt att förvandla svårtolkade gamla kartor till något som de flesta kan förstå sig på och få utbyte av.

3

Sammanfattningsvis kan man säga att ett vinnande koncept för att nå ut till fler än de som vet vad de söker efter kan ligga i ett kombinera bild, information och andra medium som ex. film och ljud för att sätta de enskilda objekten i ett sammanhang. Som så mycket annat är det en resursfråga, och alla museum har förstås inte de ekonomiska resurser som Stockholms stad har, men samarbeten som Digitalt Museum visar att tillsammans kan man nå mycket längre än vad man kanske kan åstadkomma själv.

Annonser

2 thoughts on “Digitala och virtuella museer och kommunikation – museernas digitala bildsamlingar

  1. Smart med kartfunktionen där man kan jämföra gamla och nya kartor! Om man inte är van kartläsare är det svårt att få ut någon information av kartorna, speciellt äldre sådana. Bra tips!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s