Spåren efter den gamla lanthandeln – ett kulturarv

En kulturmiljö eller det något mindre konkreta kulturarv är för mig en plats eller fenomen som visar hur människor vid en viss tidpunkt har levt och verkat och som kan bidra med någon slags förståelse för oss i nutiden men också framtiden. Det behöver t.ex. inte bara vara storslagna slott och herrgårdar som med sin arkitektur visar dåtidens hantverksskicklighet men också mindre givna och vardagliga platser eller traditioner, som exempelvis lanthandeln och dess betydelse för en bygd.  Genom att vi får ta del av vad en viss plats eller fenomen spelat för roll i historien kan vi återkoppla det till vårt liv idag och se både likheter och skillnader oss emellan. Det lär oss också att se hur de stora händelserna i historien kan kopplas till det lokala och få ett annat sammanhang än årtal och namn i historieböckerna.

Affären i Väderum

2

Lanthandeln som fenomen är att betrakta som något som tillhör det förgångna, med några få undantag. Spåren av dem i form av husen och miljöerna de låg i, finns däremot ofta kvar att se i byar och mindre samhällen när man färdas genom Sverige. De berättar om en tid då landsbygden inte var avfolkad så som den är idag och att det gick, som så ofta inte går i dag, bo och verka på samma plats utanför städerna. Den specifika platsen jag valt är den nedlagda lanthandeln i byn Väderum i Tuna socken utanför Vimmerby i Småland, men liknande omständigheter går nog att applicera på vilken by som helst i Sverige. Jag tycker det är viktigt att lyfta fram de gamla nedlagda lanthandlarna eftersom de visar på ett ganska direkt sätt hur vårt samhälle har utvecklats under 1900-talet och vilka direkta konsekvenser, både praktiska som existentiella det har fått för de boende i de mindre samhällena. Kanske kan det lära oss något idag med tanke på att vi tenderar i allt högre utsträckning överge stadens mindre butiker till förmån för stora köpcentrum i ytterområdena.

Det har funnits en affär i Väderum i olika former sedan slutet av 1800-talet, men det var först i början av 1900-talet i samband med att huset byggdes som Väderums Speceriaffär inledde sin verksamhet. Den bytte ägare några genom åren och de sista tio åren, fram till 1974, drevs den av mina farföräldrar. Den, liksom de andra lanthandlarna i socknen, drabbades av 1950- och 60-talets avfolkning av landsbygden men också den ökande bilismen ledde till att alltfler sökte sig in till närbelägna städers större matvaruaffärer. I häftet ”Lanthandeln i Tuna socken – en dokumentation” beskrivs hur befolkningen i socken förändras drastiskt över tid. År 1860 har socknen 3034 invånare, 1940 2417, 1970 1335 och 1980 återstod 893 personer. Detta återspeglas i att det vid mitten av 1950-talet fanns 15 affärer i socknen mot tre stycken år 1985, och idag enbart en.

3

Väderums affär på 1950-talet

Förutom de rent fysiska spåren i form av antingen övergivna eller ombyggda byggnader som signalerar att här har det en gång i tiden funnits en affärsverksamhet tror jag att det också lämnar psykologiska spår hos människor, både på ett individuellt och kollektivt plan. Dels kan man nog uppleva en känsla av att ens hembygd utarmas och ”försvinner” allt mer men också något positivt att tillsammans tänka tillbaka på och minnas. Ett citat från en skrift som gavs ut bland de boende i området speglar ganska bra detta kollektiva minne kring den naturliga mötespunkten i byn:
Vem minns inte julruschen vid jul med julapelsiner, svagdricka, vörtlev m.m.? Alla i Väderumsområdet, som upplevde atmosfären i affären, minns om de sluter ögonen. Minnen från ljumma sommarkvällar på affärstrappan. Någonstans djupt in i vår själs gömmor finns ett rum märkt med skylten: Väderums Speceriaffär. Ett rum fyllt av många ljusa stunder och hyllor fyllda med godis och annat lockande.

Ovanstående gäller förstås de som främst personligen upplevt affären när den fortfarande var öppen. Trots att jag själv inte levde vid den tiden har jag skapat mig en bild av platsen i och med att jag lekte bland de kvarvarande varorna i affären. Som barn tänkte jag förstås inte så mycket på kulturarv och historia, men nu så här i efterhand kan jag koppla samman mina barndomsupplevelser med det jag lär mig nu och se samband som förut varit osynliga. Frågan är hur dessa platser/miljöer kommer att betraktas i framtiden. Kanske kommer de att leva vidare i något slags nostalgiskt skimmer om den ”gamla, goda tiden” som vidareförmedlas av de pittoreska, återskapade lanthandlarna som dyker upp lite här och var i landet.

4

Annonser

3 thoughts on “Spåren efter den gamla lanthandeln – ett kulturarv

  1. Intressant läsning! Min familj har en stuga i en by i Jämtland och där fanns förr en lanthandel, men den lades ner för ett par år sedan vilket jag tycker är väldigt tråkigt. Jag har innan aldrig tänkt på lanthandlar som kulturarv, men jag kan hålla med om att de passar in i den kategorin!

  2. Verkligen sorgligt att landsbygden har avfolkats. Vore det inte fint om den kunde nybefolkas och blomstra igen? Det vore intressant att ta reda på vilka faktorer som är avgörande för att en äldre verksamhet som exempelvis den gamla lanthandeln, ska överleva trots att urbaniseringen pågår. Börjes i Tingsryd är ett exempel på en verksamhet som levt vidare, och som dessutom har behållt den gamla andan och gjort den till en dragningskraft i sig…

  3. Väldigt spännande! Dem mindre orterna som jag känna till har ju kanske en liten affär, men de ingår ju alla i en större supermarket-kedja. Det är ju ingen gammaldags lanthandel som du beskriva så bra i din text. En sådan modern affär saknar den charmen som en Lanthandel har haft. Men det är ju så viktig att det finns minst en affär för att hålla de små orterna vid liv. Det är nog en mycket viktig faktor för många människor, som bor i mindre samhällen att har möjligheten att komma till en affär utan att köra långt. Skulle de små ”moderna” affärer försvinner, skulle det bli ännu folktomt på landsbygden!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s