Kulturarv och kommunikation

Vi har fått i uppgift att skriva ett inlägg om ett kulturarv/kulturmiljö som vi vill dela med oss av, och kulturarvet jag valt är Pompeji då det är en plats som ligger mig varmt om hjärtat. Första gången jag hörde talas om platsen var när jag i tioårsåldern läste en ungdomsroman som utspelade sig i den romerska staden. Det var Pompeji som väckte mitt intresse för arkeologi och som fick mig att välja den här utbildningen. Jag har gjort otaliga skolarbeten om den begravda staden, och har även skrivit en B- och C-uppsats om Pompeji. Pompeji var min första kontakt med det arkeologiska ämnet och den plats jag främst förknippar med termen ”kulturarv”.

Pompeji är en romersk stad i Italien som begravdes i ett utbrott från vulkanen Vesuvius år 79 e. Kr. Ett tjockt lager aska från vulkanen föll över staden och begravde den, och det vulkaniska materialet har lämnat Pompeji extremt välbevarat. Staden är en av världens mest kända arkeologiska platser och är sedan år 1997 med på Unescos världsarvslista (Unescos hemsida). Pompeji ger en unik inblick i det romerska livet för 2000 år sedan. Själv har jag tyvärr aldrig besökt ruinstaden men det står definitivt med på min ”bucket-list”. Drömmen vore att som arkeolog arbeta på platsen i framtiden.

Ett kulturarv kan vara många olika saker, alltifrån materiella till immateriella ting, men när jag hör ordet kulturarv är det första jag ser framför ögonen ett monument med ett par hundra år på nacken. Pompeji har alltid betraktats som det ultimata kulturarvet i mina ögon. Det som skiljer Pompeji åt från andra arkeologiska romerska städer är bevarandet. Asklagret från vulkanen täckte snabbt stadens gator och lämnade allt från det ögonblicket bevarat. När arkeologer började gräva ut Pompeji hittade de bland annat ugnar med bröd fortfarande intakta inuti dem. Pompeji var i högsta grad en levande plats vid tidpunkten för utbrottet vilket gör att staden kan erbjuda en detaljerad ögonblicksbild av det romerska samhället, till skillnad från andra antika städer där endast fragment finns kvar av den civilisation som en gång fanns där. Man kan säga att Vesuvius frös tiden i den lilla romerska staden. Pompejis mest kända arkeologiska bevis är gipsfigurerna. Man har funnit hålrum i asklagren efter människor som dött i vulkanutbrottet och vars kroppar sedan förmultnat. Arkeologer har fyllt dessa hålrum med gips, vilket resulterat i skrämmande tydliga avbilder av pompejanernas sista ögonblick i livet.

En av anledningarna till att jag valt att ta upp Pompeji är för att det är ett kulturarv som behöver uppmärksammas då det är på väg att försvinna. Klimatet och turismen sliter hårt på den romerska staden. Pompeji har över tre miljoner besökare varje år, och även om turismen är stadens främsta inkomstkälla så bidrar den med slitage som tar hårt på byggnaderna. Pompeji står vid ett vägskäl när det gäller hur man bäst ska bevara det arkeologiska källmaterialet, och samtidigt ta emot den ökande strömmen av turister. Staden är i trängande behov av restaurering och risken är stor att ett av världens mest kända kulturarv kommer att försvinna inom några år (Trux & Emanuelsson 2005).

Det är viktigt att förstå att vårt kulturarv behöver vård och konservering för att finnas kvar så länge som möjligt, och att det är vårt ansvar att se till så att vi har ett kulturarv.

 

800px-Pompeii_Street

Gata i Pompeji (©Alago 2007, Wikimedia Commons)

800px-Victimofpompeii1

Gipsfigur av ett av vulkanutbrottets offer (©Tabletpc2 2007, Wikimedia Commons)

Referenser

Unescos hemsida

http://whc.unesco.org/en/list/829 (Hämtad 2014-03-06)

Trux, John. Emanuelsson, Kerstin. 2005. Kan Pompeji räddas? Allt om vetenskap. 14 juni

http://www.alltomvetenskap.se/index.aspx?article=644 (Hämtad 2014-03-08)

Bilder

Alago 2007-11-22, Wikimedia Commons

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Pompeii_Street.jpg (Hämtad 2014-03-09)

Tabletpc2 2007-07-30, Wikimedia Commons

http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Victimofpompeii1.JPG (Hämtad 2014-03-09)

Annonser

3 thoughts on “Kulturarv och kommunikation

  1. Intressant läsning! Jag har länge också drömt om att få besöka Pompeji, så man kan säga att det också ingår i min bucket-list. Det tråkiga är ju som du skriver att turismen bidrar till förstöringen och med tiden försvinnandet av Pompeji som kulturarv. Det är det som är så synd med att välkända kulturarv riskerar att försvinna på grund av det när det egentligen är positivt att det finns så mycket människor som vill besöka turistmålet.

  2. Det är intressant vilken paradox som uppstår när turismen ger inkomster, men samtidigt bidrar till att slitaget ökar. Frågan är hur det går att bemöta detta. Kanske inte tillräckligt stor del av inkomsten går till bevarandet? På något sätt måste ju resurser frigöras till restaurering av denna unika plats, samtidigt som det är självklart att den skall visas upp. Spännande att se hur det utvecklas!

  3. Håller med kommentaren ovan. Intressant läsning, speciellt det avsnittet om att turismen och förstöringen. Det var även intressant att se någon som brinner för en plats lika mycket som jag gör. Hoppas du hamnar i Pompeji i framtiden!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s